Komedogena ingredienser: vad skalorna 0–5 egentligen betyder
Tabeller över komedogenicitet graderar oljor och estrar från 0 till 5 och delas flitigt på nätet. Var siffrorna kommer ifrån, varför de ofta inte stämmer överens och varför en enskild gradering säger lite om en färdig produkt.
Uppdaterad: 6 november 2026 · Granskad av: Kamil Pyziak
Vad ”komedogen” betyder
En komedon är en tilltäppt hårsäck – en pormask eller en vit finne. En ingrediens kallas komedogen om den under vissa testförhållanden har observerats främja bildningen av komedoner. ”Icke-komedogen” på en produkt är ett påstående om att den färdiga produkten har formulerats, och helst testats, för att inte täppa till porerna.
Personer med fet eller finnbenägen hud jämför ofta ingredienslistor med tabeller över komedogenicitet. Det är förståeligt, men tabellerna är betydligt mindre exakta än deras prydliga siffror antyder.
Var skalorna 0–5 kommer ifrån
De flesta tabeller som cirkulerar på nätet går tillbaka till studier från 1970- och 1980-talen som använde kaninöremodellen: en råvara applicerades upprepade gånger på insidan av ett kaninöra och de förändringar i hårsäckarna som uppstod graderades, ofta på en skala från 0 (inga) till 5 (kraftiga). En del senare arbeten använde tester på mänsklig hud, till exempel på övre delen av ryggen.
Kaninörat är känt för att vara mer reaktivt än mänsklig ansiktshud, så det kan flagga material som inte ger några problem vid verklig användning. Många ingredienser testades outspädda eller i koncentrationer som var mycket högre än i en kräm, och testet sa inget om hur materialet beter sig i en komplett formulering.
Därför motsäger tabellerna varandra
Om du jämför flera tabeller hittar du samma ingrediens graderad 1 i en och 4 i en annan. Orsakerna är bland annat olika testmetoder och koncentrationer, olika råvarukvaliteter och leverantörer samt att siffror har kopierats mellan listor utan källor. Vissa värden för hela grupper av ingredienser har dessutom extrapolerats snarare än uppmätts.
Namnen ökar förvirringen. ”Kokosolja” i en tabell kan syfta på Cocos Nucifera Oil, men härledda ingredienser som Caprylic/Capric Triglyceride eller Coco-Caprylate/Caprate, som framställs av fettsyror från kokos eller palm, är andra ämnen med andra egenskaper. En gradering för den ena kan inte bara överföras till de andra.
Ingredienser som ofta graderas högt – och varför sammanhanget spelar roll
Ingredienser som ofta förekommer med högre graderingar är Isopropyl Myristate, Isopropyl Palmitate, Myristyl Myristate, Laureth-4, Cocos Nucifera Oil och kakaosmör (Theobroma Cacao Seed Butter). Ingredienser som ofta graderas lågt är Squalane, Caprylic/Capric Triglyceride och, i många tabeller, Paraffinum Liquidum – även om åsikterna om mineralolja också skiljer sig mellan källorna.
I en färdig produkt spelar koncentrationen, de övriga ingredienserna, hur produkten används (sköljs av eller lämnas kvar) och den enskilda huden alla en roll. En högt graderad ingrediens i låg halt i en rengöringsprodukt som sköljs av är en helt annan situation än samma ingrediens som huvudkomponent i en ansiktsolja.
Att använda INCI-listan med förnuft
Om du har märkt att vissa produkter gång på gång ger dig finnar, jämför deras INCI-listor och leta efter gemensamma ingredienser, särskilt bland de ungefär tio första, där större delen av formuleringen finns. Det personliga mönstret säger oftast mer än någon allmän tabell.
Ett påstående om att en produkt är ”icke-komedogen” måste enligt EU:s regler vara sanningsenligt och styrkt, men etiketten säger inte hur eller hur länge den har testats. Se det som en uppgift bland andra, inte som en garanti.
Det här visar inte etiketten
En INCI-lista kan inte förutsäga om en produkt kommer att ge dig utbrott. Den visar inte koncentrationer, råvarukvalitet eller resultaten av några tester, och komedogenicitetsvärden var aldrig avsedda att gradera färdiga produkter.
Finnar har många orsaker, bland annat hormoner, ärftlighet, läkemedel och hudsjukdomar som akne. Om utbrotten är täta, smärtsamma eller lämnar märken, prata med apotekspersonal eller en hudläkare i stället för att förlita dig på ingredienstabeller.